Ja nu var det ett tag sen jag skrev men det har strulat en hel del för oss här hemma. Rufus haltar igen men idag ser det bättre ut. Igår gick jag hemifrån och skulle gå hela vägen till mina päron men när jag kommer 15 min bort från huset börjar han halta.....jag kollar benet och tassen och koppla sedan honom fri...vad gör han då? Jo springer och är hur toklycklig som helst och rullar sig i snön...ena stunden skrämmer han livet ur mig och sedan får han blir att bli alldeles varm i hjärtat..behöver jag ens säga att denna hund kommer ge mig en hjärtatack någon dag...

När vi väl kommit halva biten och träffar en vän som jag ställer mig och pratar med i 5-10 min så kan han inte gå sen. Som tur var fick jag tag på min bror som fick köra hem Rufus....Men allt har ju inte varit elände. Har sytt en hel del på jobbet: två nya gardiner och soffan. Har fått de mest fantastiska ord jag någonsin fått höra av föräldrar nu när jag snart ska sluta vikariatet. Idag kom det t.o.m tårar..

Molle har fått lite extra promenader nu när Rufus vilat och fått massor mattetid med gos i soffan. Jag blir så mäkta stolt över den lilla så han lyder minsta vink. Vi kom just in från ett snabbt motionspass för min egna del och jag hade honom lös i 50 min. Att han då jag fram, höger, vänster, sakta, stanna, fot osv gör att promenaden bara blir sååå fantastisk. Jag säger bara en sak: ta inte hörseln för givet. Jag är helt salig som har en hund som hör! Vad det underlättar.....

Har tränat lite balans och rinnande kontaktfält men annars ligger träningen med hundarna på is tills snön är borta...nu är det mattes egna tid på gymmet som prioriteras för fasen vad det kommer behövas inför sommaren och agilityträningen ute!

Go natt!