Ja då var det våran tur och det jag farat för så länge slog till. Jag sätter handen på handtaget och släpper in Molle då jag hör en röst. -Där är ju kompisen. Vänder mig om och ser grannen med sin cockertik och ropar ut Molle igen då de brukar hälsa på varandra. Jag pratar med ägarna medan deras hund äter något på våran gräsmatta (rötter?). Matte blir irriterad på husse och skäller i och böjer sig över hunden, drar i kopplet,för att han låter henne äta vad hon tror är kattskit. *Pang* säger det! Molles ansikte sitter fast i gapet på tiken och Molle skriker som en stucken gris. Det är över på några sekunder och Molle kryper in mellan mina ben.....matte går iväg utan en endaste sketen kommentar...jag kollar Molle lite snabbt och ser inget blog...lyfter upp honom och vänder på klacken....hör då en liten skamsen röst som undrar om det gick bra (husse)...den här gången gick det nog bra.....

Behöver jag ens försklara...berätta....dramatisera...ibland räcker det bara med ordet besviken...då det är så starkt laddat för mig...VARFÖR tänker sig en del sig inte för och varför känner de inte sina hundar bättre.....det där var en så enkel situation som kunde gått så illa för tänk om hon "råkat" träffa ögat....tänk om hon....

Tog bara med mig Rufus hem till päronen för en kvällspromenad och husse har tittat till Molle som inte verkar ha fått en skråma men så var det ju med Rufus med och dagen efter hade han smärtor så det blev sjukhuset...men denna gång klarade han sig nog som sagt....

a ja nu ska jag gosa med mina änglar och njuta av den sista tiden av denna dag.....jag säger bara tänk er för och sätt aldrig din hund i en situation den inte klarar för det är ju ändå djur vi har i våra koppel....

Idag har Molle fått den mesta tiden då jag kännt att Rufus har fått all tid och energi de senaste dagarna. Vi började med lite agilityträning som fick mig att besluta mig för att gå emot mina planer och mål. Nu har jag helhjärtat bestämt mig för att träna på ett helt nytt sätt vad gäller en situation i agilityn. Jag säger inget förrän jag ser att de nya sättet passar oss som team som handen i hansken. Den senaste tiden har jag kännt att det här kommandot inte passar Molle som hund och individ utan enbart mig som handler. Efter lite diskussion med mig själv och lite filmtittande på youtube bestämde jag mig för att gå ut och testa. fasen vad mycket roligare det är och jag hoppas det passar Molle bättre. På den lilla stunden verkade det så iallafall.....ska filma lite och dokumentera det sättet att träna.

Efteråt blev det en långpromenad runt kanalen och det var fullt med folk PÅ den. De åkte skridskor fram och tillbaka. Sååååå himla kul. Ringde en vän och imorgon ska vi försöka åka själva! Jiiiipppiie!

Väl hemma blev det lite vila och sen lite trix-träning med Molle. Han har blivit såååå duktig på höger nu. Förrut var han så stle och gjorde världens sväng. Nu ser höger och vänster lika fint ut. Han har börjat vinka, erbjuda att stå på bakbenen, "om" (backar runt mina ben) har blivit såååå mycket finare på tre dagar, sitter vackert mer än gärna....det är så kul att ha flera trix på gång och massor fler att träna in. En som jag avgudar vad gäller trix och som är en stor inspirationskälla är ju självklart Silvia med sina hundar: http://www.youtube.com/watch?v=FW8Hg4nEp-w&eurl=http://silvia.trkman.net/wintertricks.htm

Oj vad mycket och ändå är kl. 14.53.....vad ska man göra nu!? Älskar ledighet!!!!!